Populrt Med Fritidshus I Sverige-dnf商人吧

Home-and-Family Fritidshus, lantstlle, semesterhus, sommarstuga eller sommartorp. Krt barn har mnga namn. Det finns omkring 680 000 fritidshus i Sverige. Mer n 50 procent av Sveriges vuxna befolkning har tillgng till ett fritidshus. Ingen annanstans i vrlden r den siffran lika hg. Men vad r egentligen historien bakom svenskarnas krlek till fritidshuset? Man vet att frmgna b.are frmst i Stockholm och Gteb. redan under 1700-talet skaffade sig grdar och torp i stdernas utkanter fr att komma bort frn den trnga staden. Stderna hade brjat bli verbefolkade och nedsmutsade. Men drivet att ha fler n ett hus hnger ihop med villkoren fr arbetstid och semester. Lagstadgad rtt till semester infrdes 1938, vilket gjorde att fler och fler fick mjlighet att ta sig ut i naturen. Snabbt blev den s kallade sportstugan en vanlig typ av fritidshus. En av iderna med denna var att den skulle vara enkel och primitiv, vilket bland annat var ett stt att ta avstnd frn ldre generationers sommarliv och prliga sommarnjen frn det sena 1800-talet . Nu var det en hlsosam livsstil med friluftsliv som gllde. Vid sportstugan skulle det bekvma avvaras och istllet skulle man syssla med vedhuggning, snskottning och andra fysiska aktiviteter. En bit in p 1930-talet kom s byggandet av sportstugor igng p allvar kring de strre stderna. Stugorna byggdes nra stderna eftersom man endast hade mjlighet att vistas dr frn lrdag eftermiddag till sndag kvll. Ordet "sportstuga" frsvann redan under 1940-talet och ersattes med dagens "fritidshus" och det nnu mer moderna weekendhus. Det ldre ordet sommarnje har ocks ftt lite av en renssans. Utbyggnaden av nya fritidshusomrden drefter i snabb takt och det brjade uppst brist p bra mark att bygga p. Lite frenklat kan de svenska fritidshusen delas in i tv huvudsakliga gruppen. De som byggts fre slutet p 50-talet och de som byggts senare. Typiskt fr de frsta stugorna var att de var sm, enkla och lg nra stderna, medan de fritidshus som tillkommit frn och med slutet p 50-talet oftast r strre och oftast uppfrda av ett byggfretag. Mnga svenska fritidshus har gtt i arv och r frn brjan enkla bondgrdar, stugor eller torp. Eftersom industrialiseringen kom s pass sent till Sverige var mnga i drift nda fram till 1940-1950-talen innan de byggdes om. Sedan mer n trettio r tillbaka i tiden grs mnga fritidshus om till permanentbostder. De byggs till och om, tillggsisoleras och naturtomter grs om till trdgrdar. I bostadsbristens spr bebos mnga stadsnra fritidshus permanent, vilket har inneburit problem fr mnga kommuner vad gller vatten, avlopp och vrig infrastruktur. Omvandlingen till permanentbostder medfr ven att stugkaraktren brjar frsvinna i vissa omrden. Orter nra de strre stderna frvandlas till bostadsorter fr pendlare. Problemen med den vxande mngden fritidshus har lett till infrande av lagar som ett frsk att kontrollera utvecklingen. About the Author: 相关的主题文章: